Så kan Facebook stoppa näthatet

Igår stängde Expressen och Dagens Nyheter kommentarsfälten kopplade till sina artiklar. Istället för att eftermoderera innehållet ska man nu istället förhandsmoderera detsamma. Detta satte så klart igång en våldsam debatt på nätet. Och idag införde Aftonbladet en lösning som går ut på att man inte kan kommentera på deras sajt om man inte loggar in med sitt Facebook-konto. Detta antas hålla ner antalet nedlåtande, rasistiska eller rent av olagliga kommentarer innehållande hot och liknande. Dessa är nästan alltid anonymt publicerade utan att avsändaren behöver avslöja vem han eller hon är.

Tidningarna har haft enormt svårt att kunna veta vem som faktiskt skriver dumheterna. Det enda de har att gå på när de ska ska klura ut den anonyma kommentarspostarens verkliga identitet är oftast ett IP-nummer. Och här kommer komplikationen. För att få reda på vem som har ett visst IP-nummer krävs att man gör en polisanmälan. För den som inte är så tekniskt bevandrad kan man säga att varje dator har ett telefonnummer, men alla på nätet ringer med dolt och hemligt nummer.

Aftonbladet har således nu beslutat att man nu ska vara tvungen att logga in med sitt facebook-konto för att kunna kommentera. Bra så, och det är så klart en hygglig lösning på deras problem och ta bort en del av den hatiska och hätska stämningen. Vad de tyvärr inte tänkt på är att det är busenkelt att skapa en fejkidentitet på facebook att använda för att fortsätta spy ut sin galla.

Aftonbladets tanke är att de kommer blockera kommentarer från facebookkonton vars kommentarer anmälts på Aftonbladets sajt. Och här känner jag att facebook kommer få samma problem som till exempel Hotmail och Google mail. Nämligen att det kommer skapas en massa ”slaskkonton”. Vi är många som har en e-postadress för ”slaskpost”, en adress som vi uppger när vi inte vill bli kontaktade utan bara få tillgång till en aktiveringslänk eller liknande.

Och även om Facebook så klart vill ha så många användare som möjligt så vill de så klart inte ha inaktiva konton eller fejkade användare. De kommer då helt plötsligt stå inför en enorm arbetsbörda att börja gallra i konton som bryter mot deras användaravtal eller som anmälts via Aftonbladet. Till synes ett Sisyfos-arbete.

Vad man inte riktigt verkar ha förstått är att man sitter på lösningen med de anonyma kommentarerna. För Facebook vet nämligen vilka trollen är. Och de kan kontakta dem eller sälja denna data till publicisten. Och det hela är oerhört enkelt.

Ponera följande:
Anders är ett riktigt kommentarsfältstroll. Han har redan ett privat facebook-konto men när kan upptäcker att Aftonbladet infört facebook-login skapar han ett nytt (anonymt) konto. Han kallar sig något fiffigt som till exempel Jan Banan. Med detta fejkkonto loggar han in och hotar, hånar och förnedrar folk anonymt i diverse kommentarsfält på Aftonbladet.

Efter ett antal otrevliga utfall blockeras hans konto från Aftonbladet. Anders skaffar då ett nytt facebook-konto. Via detta konto fortsätter han sina trakasserier.

När Anders loggar in på sitt privata facebook-konto tre dagar senare så ligger det ett brev där från en representant från Aftonbladet. Kanske till och med från ansvarig utgivare Anders Helin. Där förklarar denne att det Anders ägnat sig åt är olagligt och om det Anders skrivit i kommentarsfältet på något sätt är straffbart så informeras även Anders om att han blivit polisanmäld. Han informeras även om att han nu är spärrad från Aftonbladet oavsett hur många fejkkonton han skapar. Sen får rättvisan göra sitt i de fall det förekommit anledning till polisanmälan.

På Anders PRIVATA konto. Inte i egenskap av Jan Banan. Anders är avslöjad och snaran har dragits åt.

Hur gick detta till då? Enkelt. Genom att matcha IP-nummer och den data som osynligt sparats i Anders dator i en så kallad cookie-fil har Facebook och Aftonbladet kunnat matcha Anders anonyma identiteter till Anders verkliga facebookkonto. Det kallas data mining och facebook är bäst i världen (tillsammans med google) på detta.

Naturligtvis är inte heller denna lösning hundra procent träffsäker. Anders skulle potentiellt kunna använda en dator i en offentlig miljö, som på biblioteket eller på valfritt internetcafé. Men om det förhåller sig på det viset så kan Facebook ganska enkelt gallra ut dessa så att de inte kontaktar någon som oskyldigt använt samma dator. Det krävs en enkel matematisk algoritm för att utröna om så är fallet.

Facebook (eller Google som likaväl skulle kunna tillhandahålla data) ska så klart ta betalt för att tillhandahålla tjänsten. Och är kvällstidningarna genuint engagerade i att lösa problematiken med troll och kommentarsfältshuliganer så borde de vara beredda att betala för tjänsten. Jag är rätt säker på att det finns en del bloggare som skulle vara detsamma.

Jag antar att Aftonbladet och Facebook redan haft den här diskussionen. Om så inte är fallet uppmuntrar jag dem att påbörja den nu. För genom att använda lite data som redan finns kan de mota Olle vid grind. Eller Anders i kommentarsfältet i detta fall.

PS. En brasklapp. Förmodligen så omöjliggör den idiotiska cookie-lag som numera införts på europeisk nivå hela denna idé. Ska vi bli förvånade om det är så?
DS.

 

3 Responses to “Så kan Facebook stoppa näthatet”

  1. 30 augusti, 2011 kl. 14:33

    Bra idé! Tror dock inte problemet med fejkanvändare kommer bli fullt så allvarligt, det är rätt tråkigt att skapa massa Facebook-konton, dessutom ser inte fejkanvändare att dom blivit bannade vilket gör det svårt för dem att veta när de ska skapa ett nytt konto.

  2. 30 augusti, 2011 kl. 22:04

    ja, det skulle ju funka under förutsättningen att:
    - personen har facebook
    - det bara är en person som använder den aktuella internetanslutningen.
    - att ip-adressen är statisk
    - att ingen proxy eller liknande används

    osv osv..

Trackbacks/Pingbacks

  1. Hatet på Nätet – och sen? Diskussion på UR « Paulus Indomitus

Leave a Reply